Its funny...
That it feels like I still could walk through fire for you...
But I'm still the coward, thats too afraid to take first step...
Im sorry
I'm right here in front of you, and I can't stop sh-sh-shaking
So true...
Just...
Fed up with this shit...
And like the sea, I'm constantly changing from calm to ill
Thisiswhatsonmymind
/cutmywristandblackmyeyes
Sitter i min ensamhet och dricker fett avslagen cola.
Mina hörlurar är på vifft.
Så de enda som håller mig sällskap för tillfället är tystnaden.
Och tyvärr är det väl så, att vid dessa tillfällen så vill man helst bara försvinna för ett tag.
Att bara slippa älta dessa misstag man har gjort.
Att kunna återgå till något som får en att tänka på annat.
Men jag är väl en sådan människa som bara gör så...
Stirrar blint i de som har varit, och vägrar gå vidare?!
Nä... så äre fan inte...
How we survive, is what makes us who we are.
Dag 02 – Min första kärlek
Svårdefinierat...
Men man måste väl utgp ifrån sitt först förhållande som var där i mitten av 2an på gymnasiet!
Man var i sin egna lilla bubbbbbla där det enbart fanns ett vi och allt annat fick man ta sedan!
Men allt det fina har ett slut och mer än så var det väl inte...
fakta...
Vad vissa personer säger till en, tar på mycket mer än andra...
Och det som känns mest frustrerande, är att jag inte vet hur jag skall ta mig till för att göra något åt de...
Men jag är väl helt enkelt bara den jag är...
I'll try harder next time...
