Fint folk kommer alltid sent!

Nu är lovhelvetet över och inget ljus når mina ögon när man är tillbaka i helvetet själv!
sista helgen på lovet bjöd änd på en del underhållning i form av Umeå open.
Måste säga att festivalen i säg va sådär men den hade helt klart MKT ljusa stunder.
Börjar fredagskvällen med att komma en kvart sent på The perishers spelning. Vilket gjorde Evelina mindre nöjd men för mig spelade de ingen roll eftersom det inte dom jag var där för utan bandet efter, Mando diao!
knökar in oss längst fram efter att perishers har gått av scenen. Träffar på en del polare så man står inte helt ensam med evelina(HOPP)!
klockan börjar närma sig de klockslag som alla har väntat på 21.45. Vid det här laget har hela idun fyllts med folk som vill skrika sig hesa till Long before rock n roll.
Dom entrar scenen med ett öronbedövande jubel från 2-3 tusen pers.
Öppningen var väl sådär eftersom att dom drar igång med en låt från den nya plattan som jag inte hade hunnit  lyssna på.
Efter de följer en del låtar och sedan börjar dom prata om de som hände för ett år sedan på operan. Sedan viskar Gustaf Norén: "Gunned down i a fight, it was a bloody pleasure" och fler med mig följer sedan med och skriker ut låten som fick hela golvet att falla sönder på norrlandsoperan, Tv & me.
Makalöst så mycke stämning de var under hela låten,gav verkligen allt!
Resterande låtar under konserten kunde inte vara mycket bättre.helt klart en femplusare!
Sedan kliver dom av och bandet The kills kommer upp på scenen... Dem tänker jag inte ens kommentera.

Sedan kom lördagen som inte bjöd på riktigt samma extas som fredagen men ändå helt okej.
Christian kjellvander bjöd på mysig "sitta-hemma-i-soffan"musik och Neverstore på kvällens pajaseri!
Vid 00.45 kommer Timo Räisänen ut och flickorna skriker och jag står bredvid och väntar på dem två låtar jag kunde, dom kom senare.
Härlig stäming och jag fick utlopp för lite allt möjligt under Let's kill ourslef a son.
Efter My Valentine begas det hem oc fick välbehöd sömn.


Sammanfattningsvis så var väl mitt lov helt gokänt. Nu väntar man bara in fjällen med laget och sedan väntar vi på sommar!


M.O.P-Ante up 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0